Men inte heller en av mina bästa..

Såg ett svenskt tvprogram för några dagar sen, där en av huvudpersonerna fick beskedet att hon hade äggstockscancer.

Och jag visste det i samma sekund som jag såg det i programmet, att nu skulle min egen ångest utlösas igen.

Och mycket riktigt, inte med full styrka, nej den ligger där lite lurigt under ytan och pyser sen ut lite nu och då. 

Jag sover oroligt, drömmer mycket, vaknar, undrar om de inte känns lite konstigt i magen ändå. Tänker, är det nu som jag ska få beskedet.. 

Med sunda förnuftet vet jag att de inte är klokt att hålla på så här. Jag är sjuk, men ändå. Tänk om det är den HÄR gången som de faktiskt är nåt fysiskt fel..

Sen tar jag mig samman och går vidare, ler och är alldeles som vanligt utåt. Men under ytan bubblar ångesten..